Facebook

Amira Hass belönas med det första Anna Lindh-priset

2004-06-18 ARTIKEL

Sedan 1991 har den israeliska journalisten Amira Hass rapporterat från Västbanken och Gaza för den israeliska dagstidningen Haaretz. Hennes orädda stil och förmåga att kritiskt granska både den israeliska och palestinska sidan har gjort henne till ett respekterat namn, läst av såväl israeliska militärer som fredsaktivister. Nu belönas hon med det första Anna Lindhstipendiet.

– Det faktum att jag levt bland palestinier i tio år säger inte så mycket om mig, som det visar att palestinier är mycket mer toleranta och lättsamma än den bild som målas upp. När man uppför sig normalt, inte som en soldat eller bosättare, så behandlas man likadant som övriga boende, säger Amira Hass på telefon från sitt hem i Ramallah på Västbanken. Ja, hon bor där på heltid. Mitt i det palestinska samhället. Något hon betraktar som en självklarhet. – Det är lika naturligt som att jag skulle bo i Frankrike om mitt jobb var att skildra det franska samhället.

Att som israel leva mitt bland palestinier kan låta riskabelt: Amira Hass känner sig inte säker. Men inte på grund av palestinierna. Hon gör klart att det är israeliska tanks, israeliska helikoptrar och kulor som utgör ett hot. Men möjligheten att leva just där ser hon ändå som ett privilegium. Och det är yrket som gör det möjligt. Israeliska lagar förbjuder numera israeler att ens besöka Västbanken och Gaza.
– Att vara närvarande på plats är extremt viktigt för mitt arbete. Det gör det möjligt att se och beskriva utvecklingen i det samhälle jag ska skriva om. Genom att bo här kan jag få en sociologisk förståelse om grunden till fenomen som självmordsbombare.

Kritisk granskare av båda sidor

Hennes rapporter är hårt kritiska mot den israeliska ockupationen. Men hon drar sig heller inte för att kritisera palestinska organisationer och myndigheter. Följaktligen läses hon inte av alla med blida ögon, men det är också så som hon uppnått respekt och ryktbarhet som journalist. Cyniskt konstaterar Amira Hass att hon och andra kritiker av den israeliska ockupationen idag snarast verkar skriva för arkiven än för den aktuella debatten.
– Jag är inte den enda kritiska rösten i Israel, men vi når väldigt få människor. Och det är väldigt frustrerande. Den logik som jag representerar i mitt skrivande, nämligen att Israel inte kommer att uppnå trygghet genom militär makt, har inte särskilt stor genomslagskraft för närvarande.

Tidningen Haaretz  som hon skriver för läses av den utbildade eliten, och Amira Hass har fått höra från flera israeliska militärofficerare att hennes beskrivning av militära händelser stämmer mycket väl, även om hennes analys av situationen motsäger den officiella versionen.
– Men det räcker inte med några journalister för att förändra politiken. Förändring kräver en större rörelse. Min roll är att förse dem som vill agera med bevis, säger hon.

När den första intifadan bröt ut 1989 avbröt Amira Hass universitetsstudierna i historia och fick ett arbete inne på Haaretz redaktion. Akademin föreföll plötsligt alltför långt från verkligheten. Parallellt engagerade hon sig ideellt i kampen för palestinska arbetares rättigheter.  Kommunismens fall i Rumänien 1989 blev hennes första uppdrag som skribent för Haaretz. 1991 började hon rapportera från Gaza och två år senare gick flyttlasset dit. Nu bor hon i Ramallah på Västbanken.

För närvarande ser hon ingen tidsbegränsning för sitt liv på palestinskt område.
– Jag trivs och avser att stanna. Jag brukar säga att mitt arbete är tryggat för många år framåt. Men jag får inte stanna här om Haaretz säger åt mig att ta ett annat jobb, säger hon.

Författare till två böcker

Nuförtiden behöver Amira Hass inte längre bevaka de vanliga nyheterna. Hennes roll är friare och hon medverkar regelbundet som krönikör och analytiker i tidningen. Hon är också författare till två böcker: ”Drinking the Sea at Gaza: Days and Nights in a Land Under Siege” och ”Reporting from Ramallah: An Israeli Journalist in an Occupied Land”. I dagsläget ser hon ingen ljus framtid för israeler och palestinier. Den yngre generationen radikaliseras medan den äldre fredsinriktade generationen blir allt svagare. Israels påstående att man skyddar sig från attentat genom att bygga stängsel och murar ser hon som del i en genomtänkt strategi som går ut på att splittra de palestinska områdena i små, försvagade enklaver.

– Situationen är nu mycket lik den apartheid politik som bedrevs i Sydafrika. Skillnaden är att världen tycks vara mycket mer tolerant mot israelsk apartheid än sydafrikansk, säger Amira Hass. Och om fred verkligen är möjligt, beror på vad vi lägger in i ordet fred.
– Just nu tror jag att freden är väldigt långt ifrån oss. Särskilt eftersom Israel inte har gett upp sina territoriella och kolonialistiska drivkrafter. Som jag ser det verkar fred (peace) bara betyda lugn och ro (quiet) för den styrande makten i Israel.  Istället för rättvisa söker man seger, säger Amira Hass.

Namn: Amira Hass

Född: Jerusalem, Israel 1956
Reporter på den israeliska dagstidningen Haaretz
Amira Hass har belönats även tidigare för sitt arbete. År 2000 mottog hon Press Freedom Hero Award från the International Press Institute, år 2002 fick hos Bruno Kreisky Human Rights Award, och 2003 belönades hon med UNESCO World Press Freedom Prize.

Info om Haaretz

Haaretz är en liberal, oberoende dagstidning med fokus både på inhemska frågor och internationella nyheter. På tidningen arbetar totalt ca 330 reportrar, skribenter och redaktörer. Haaretz är kanske mest känd för sin debattsida, där fristående kolumnister – bl.a. några av Israels ledande kommentatorer och analytiker – skriver om aktuella händelser. Haaretz spelar en viktig roll när det gäller att forma den allmänna opinionen och är en respekterad tidning bland regeringsmedlemmar och beslutsfattare. (Källa: www.haaretzdaily.com)

Carl Jönsson